Louis Althusser (1918-1990)

- fransk marxistisk filosof

- ett samhälle som inte kan förnya förutsättningarna för sin produktion, kommer inte att bestå ens ett år

- samhället måste hela tiden upprätthålla

förutsättningarna för produktionen

det skall hela tiden kunna reproducera

produktionsmedlen och sin arbetskraft

- i skolan lär sig eleverna olika färdigheter och

skaffar sig en mängd kunskap.

eleverna lär sig också vissa värden och normer, vilka kräver att de respekterar samhällets arbetsfördelning

skolan skyddar överklassens maktpositioner i klassamhället

den rådande skolideologin försöker förstås så gott som möjligt maskera och dölja sina verkliga funktioner

- alla lärare är inte blinda.

en del av dem försöker under svåra förhållanden motverka den rådande skolideologin

Kritik:

- han kunde inte verifiera sina hypoteser,

han saknade empiriska fakta i sitt teoribyggande

Bowles och Gintis

- amerikanska forskare

- ”Schooling in Capitalist America”, 1976

- skolans roll är att legitimera ekonomisk ojämlikhet

- kapitalägarna kan skaffa sig stora vinster i ett

kapitalistiskt system

kapitalägaren skapar vinst med att betala arbetstagarna mindre lön än vad de producerar.

för att få arbetstagarna att acceptera situationen, kan kapitalägarna använda politiskt eller privat makt

=> kan dock leda till konflikter

=> kapitalägarna använder ett

kontrollsystem baserat på indoktrinering

arbetarna övertygas om att de inte är
värda högre lön eller status

- sorteringen, selegeringen och skiktningen

sker med hjälp av skolorganisationen

och/eller undervisnings innehåll och -

metoder, så att den tidigare klassindelningen

i samhället i stort sett behålls

föräldrarna övertygas om att det är en rättvis process, där urvalet sker efter duglighet och inte efter socialt ursprung.

Kritik:
man kan man varken verifiera eller falsifiera deras modell. De bryr sig inte om att studera det som verkligen sker inne i klassrummet de ser skolan som ett fängelse, där lärarna och eleverna agerar enligt de roller som det kapitalistiska systemet gett dem.

Pierre Bourdieu (1930-2002)

- en klassiker inom ped.soc.

- stor efterfrågan på hans böcker

- han försöker ändra det osynliga till synligt

- skolan legitimerar övergrepp/orättvisor
(icke fysiskt våld)

- Bourdieu anser att skolan sorterar elever för att upprätthålla överklassens makt

- olika individer och klasser har olika habitus

överklassen lär sig vara överordnade och arbetarklassen
lär sig vara underordnade

habitus = ett system bestående av överförbara åsikter, attityder, värderingar, förhållningssätt m.m som innefattar personens alla tidigare erfarenheter.

Habitus avgör/bestämmer hur personen uppfattar och värderar saker och ting och hur han agerar. Den styr personens ambitioner och målsättningar, uppfattning om vad som är möjligt och genomförbart osv.

- spelanalogi

1. Var och en har sin roll i spelet.

2. Den dominanta klassen bestämmer

reglerna. (kan dem utantill, har rätt

att ändra på dem)

3. Arbetarklassen har ingen aktiv roll i

spelet. (brickor som flyttas på spelbordet)

4. Medelklassens representanter försöker

lära sig reglerna och aktivt delta i spelet

- skolan skapar ojämlikhet i rättvisans och

ärlighetens namn

- den härskande klassens verklighetsupp-­

fattning/ideologi överförs till samhällets

övriga medborgare genom olika former av

symboliskt tvång

- skolan anses vara förmedlare av "sanningen",

undertryckta och underprivilegierade påtvingas föreställningar som inte är deras egna och som
hindrar dem från att bli medvetna om sin
egentliga situation

Kritik: Rinne och Kivinen (1984)
Bourdieus teorier lämpar sig inte för brittiska och
skandinaviska förhållanden.

Bourdieu anser nämligen att arbetarklassen inte kan ha en autonom arbetarkultur.

Bourdieu studerar bara den dominerande klassen och dess kultur. Willis närmar sig däremot samma fenomen underifrån.

Basil Bernstein (1925-)

- Han är en brittisk motsvarighet till

fransmannen Pierre Bourdieu

- han anses vara den främste utbildningssociolog
som England har

- språkkoder

språket är en av de bidragande faktorer som kontrollerar att det klassuppdelade samhället kan bevaras.

-begränsad och utvidgad kod

de människor som lär sig använda ett

beskrivande och omskrivande språk

(utvidgad talkod) är mera och blir mera

självbestämmande, självreglerande,

autonoma

- de som använder ett mera utpekande och

direktsyftande språk (begränsad talkod) är

mera och blir mera beroende, vana att lyda

tillsägelser, osjälvständiga

- barn från familjer med begränsad talkod

har problem då de börjar skolan

skolan använder en utvidgad kod

- kritik:
kan man inte lära sig den utvidgade koden i skolan?