OLIKA RIKTNINGAR INOM UTBILDNINGSSOCIOLOGIN
Funktionalism (1950-1960-talet)
- Durkheim
- Talcott Parsons
- förvaltarna dikterade forskningens inriktning
forskarna var statens lönepigor
- Funktionalisterna ser samhället som en
organism, där obalans i systemet endast
kräver små justeringar. Ojämlikheter inte bara, accepteras utan ses som nödvändiga för aff upprätthålla rådande normer.
- Orsaken till att den funktionalistiska riktningen dominerade
under 1950-talet
var det kalla kriget och den internationella
tävlingen om militär och ekonomisk
överlägsenhet mellan USA och Sovjet.
Humankapitalteorin (1960-talet)
- Theodor W Schultz
Association,
"Investeringar i mänskligt kapital"
- humankapitalteorin fick ett gott
mottagande i nästan alla kretsar.
1) Konservativa grupper ansåg att
samhället kan åstadkomma en snabbare
ekonomisk tillväxt med hjälp av
utbildning.
2) Progressiva grupper i sin tur ansåg att
den nya teorin hjälper till att skapa
jämnare utbildningsmöjligheter och
jämnare inkomster.
3) Inom universitetsvärlden hade speciellt
forskarna en positiv inställning till
denna teori. Den gav nämligen dem
vetenskapligt berättigande att kräva
mera pengar för sin forskning.
- under 1960-talet, var det få som ifrågåsatte hum.kap.teorin.
stark kritik. I mångas ögon hade den
misslycakts både i det amerikanska
kriget mot fattigdomen och i försöken att
åstadkomma en ekonomisk utveckling i
den tredje världen.
Olika mätmetoder för mätning av utbildningens ekonomiska nytta
Korrelationsmetoden
1. Man jämför länder med varandra och räknar korrelationen mellan BNP/capita och
utbildning/capita.
2. Man räknar korrelationen mellan
BNP/capita och utbildning/capita för samma land vid olika tidpunkter.
3. Man jämför olika regioner med varandra och räknar korrelationen mellan BNP/capita och utbildning/capita.
- Harbison och Mayers (1960) gjorde en mycket
omfattande korrelationsundersökning.
De jämförde 75 olika länder i avseende på
utbildning och BNP.
enligt detta resultat förklarade utbildningen
alltså ca 80 % av tillväxten av BNP
Kritik: det är svårt att avgöra, vilkendera som är
den beroende variabeln.
Residualmetoden
- metoden går ut på att man först räknar
nationens totala ekonomiska tillväxt.
Den identifieras sedan så långt som möjligt
med olika komponenter. Det som blir över
anses vara ökningen av humankapitalet.
Cobb-Douglasfunktionen som utgångspunkt.
X = produktionsvolym
A = teknologisk nivå; en exogen funktion
som ökar konstant med tiden
K = fysiskt kapital
L = arbete
ß = elasticiteten för fysiskt kapital
l-ß = elasticiteten för arbetet
T.ex.
1. BNP har under undersökningsperioden vuxit
med 5 %
L har ökat med 1 %
K har ökat med 10 %
2. Elasticiteten för L antas vara 0.75
(1 % ökning i L orsakar 0.75 % tillväxt BNP).
Arbetets bidrag till den ökade BNP är alltså
1*0.75 = 0.75 %
Ökningen av det fysiska kapitalets har
bidragit till BNP:s tillväxt med 10*0.25 = 2.5 %
3. L och K har ökat BNP med 3.25 %
(L+K).
Residualen blir alltså 1.75 %
(5 %-3.25 %).
- Denison gjorde 1962 en residualanalys av USA. (1929-1957)
ökningen i L = 1.57 %
ökningen i K = 0.43 %
Residualen blev 0.93.
=> Humankapitalet åstadkom alltså denna
period ca 1.0 procents tillväxt i USA:s
BNP varje år.
- Olavi Niitamo (1958)
åstadkom forskningen och utbildningen 1.2
procents tillväxt i BNP per år.
Kritik:
man vet inte exakt vad residualen består av
Rate of return-metoden
- man jämför högutbildade och lågutbildade
människors levnadsinkomster med varandra.
Sedan räknar man utbildningens avkastning
som årlig ränta.
n
S (Bt-Ct)/(1+r)t = 0
t=1
B = utbildningens nytta (lön)
C = utbildningens kostnader
(direkta och indirekta kostnader)
t = tiden
r = räntan
- metodens idé är att man löser ut faktorn r,
vilket är lika med rate of return eller
avkastningsprocenten (Tabell 1)
Krtitik:
- metoden utgår från antagandet att
människans lön är lika med hennes
gränsproduktivitet.
- den beaktar inte arbete som man inte får
någon lön för t.ex. hemmafruarnas arbete.
- filterhypotesen ifrågasätter utbildningens
produktivitetshöjande effekt.
är lika produktiv som innan utbildningen
påbörjades
- utbildningen kvalificerar inte elever och
studerande för de kommande
arbetsuppgifterna.
den gör skillnaderna i begåvning synliga
- utbildningssystemet fungerar som en slags
sorterings- och selegeringsmekanism.
information om elevernas färdigheter åt
arbetsgivarna
- utbildningen producerar en "signal" och med
hjälp av den rekryterar arbetsgivaren
arbetstagare till olika jobb
arbete
Humankapitalteorins bärande idé.
Filterhypotesens syn på utbildning.
FIGUR. Basmodell för signalisering
(Winkler 1987, 288).
Kritik: "personer som avbryter sina studier erhåller i regel en högre avkastning på sina utbildningsinvesteringar än personer som avlägger en formell slutexamen. Dessa empiriska iakttagelser står helt i strid med tankegången bakom filterhypotesen." (Anckar 1976)
FIGUR. Månadslönen år 1985 för personer som
slutfört/icke slutfört sina akademiska studier (Uppgifterna är tagna frånHelenius 1991, tabell 6.1-6.9; 6.11).
- Lambropoulos (1992) och Ziderman (1992)
konstaterar utgående från empiriskt
material från Grekland och Israel att den
modifierade versionen av filterhypotesen nog
stämmer.
arbetsmarknaden.
position på arbetsmarknaden när du inträder i den.
att den radikala versionen av filter
hypotesen inte stämmer, ty utbildningens
avkastning var lägre inom den offentliga
sektorn.
längre anställningstid mellan personer
med högre och med lägre utbildning.
- en del nationalekonomer och utbildningssociologer anser att
utbildningsexpansionen delvis kan förklaras med lagringshypotesen. Med att lagra (utbilda) dem som är arbetslösa bevarar samhället deras yrkeskunskap och lust att arbeta tills det är deras tur att vara med i arbetslivet.
- en orsak till att många länder började ge grundutbildning var
lagstiftningen mot barnarbete. Många sysslolösa barn drevs ut på gatorna genom att ge dem utbildning kunde samhället bättre socialisera dem och göra dem till blivande samhällsmedlemmar. Om de hade stannat kvar på gatorna, skulle de kanske ha utvecklat en samhällsfientlig kultur (kriminalitet, olydnad etc.)
- För vinproducenten lönar det sig att välja vissa typer av vin för en
långsiktig tillverkningsprocess. Denna process består för det mesta av lagring. I lagret förvandlas dessa vintyper tillperfekta produkter. Vinproducenten får såhögt pris för dem på marknaden att det täcker lagringskostnaderna.
För vissa vintyper kan det emellertid vara fråga om att lagringen behövdes bara för att det råkade finnas för liten efterfrågan på dem.
- lagrandet av arbetskraften har två nationalekonomiska
huvudfunktioner.
1) den reglerar utbudet på arbetskraft
2) den reglerar löneutvecklingen i samhället
- lagringshypotesen stämmer till några delar för
vårt utbildningssystem t.ex sysselsättningsutbildning och tionde klassen i grundskolan.
Staten har som mål att med hjälp av dessa utbildningsformer dra bort arbetskraft från arbetsmarknaden
- speciellt under 1970-talet hade sysselsättningsutbildningen en
lagrande funktion. Människor fick genomgå olika sysselsättningskurser, även om myndigheterna visste att dessa kurser inte hade någon verkan på sysselsättningen.
- Kinnunens undersökning från 1989 visar tydligt att
sysselsättningsutbildningen inte är
en väg till en bestående arbetsplats.
- antalet arbetslösa steg snabbt under åren 1974-1978.
=> ett tryck på arbetskraftspolitisk vuxenutbildning som lagrar arbetslösa arbetssökande.
FIGUR. Utvecklingen av den arbetskraftspolitiska vuxenutbildningen mätt med antalet elever i relation till antalet arbetslösa arbetssökande i vårt land under åren 1967-1988 (Silvennoinen 1992b, tabell 6, 8, 9, 13; Statistisk årsbok 1973, 297; 1991, 370)
- en tilläggsutbildning för grundskolan inleddes hösten 1977
genom införandet av en tionde klass. Denna undervisning ordnades enligt Statsrådets principbeslut ända tills den blev lagstadgad, vilket skedde år 1985 . Ursprungligen var det dock meningen att denna utbildning bara skulle vara en tillfällig företeelse.
- enligt undervisningsministeriets kalkyler kostade en elev
i tionde klassen 5 700 - 6 000 mk per år, medan arbetslöshetsersättningarna skulle ha varit ca 7 000 mk
per år. Denna åtgärd garanterade också att unga stannade kvar på sin hemort. Annars skulle de kanske ha farit utomlands, t.ex. till Sverige, där det fanns bättre arbetsmarknad
- den tionde klassen gynnade också lärarkåren.
när lärarna styrde elever till tilläggsutbildningen garanterade de samtidigt sina egna arbetsmöjligheter. Under läsåret 1978-79 gav tiondeklassisterna jobb åt 955 lärare
- interimistisk yrkesutbildning har ordnats
sedan 1976. Syftet var också här att kompensera regional ojämlikhet med utbildningsmöjligheter. Själva utbildningen ledde till motsvarande examen som
inom den ordinarie utbildningen
- läroavtalsutbildning har många likheter med
traditionell yrkesutbildning där lärlingar och
gesäller lärde sig ett yrke av en mästare.Läroavtalet är ett arbetsavtal, varmed eleven förbinder
sig att arbeta för arbetsgivaren. Eleven får lön för sitt arbete och lär sig samtidigt de kunskaper och färdigheter som yrket kräver.Eleven måste ha fyllt 15 år innan han kan söka sig till läroavtalsutbildning
Utbildningen består av arbete på arbetsplatsen och teori vid en yrkesläroanstalt
- människor är villiga att gå ut på
arbetsmarknaden när det råder brist på arbetskraft.
Om det däremot råder stor arbetslöshet är läget tvärtom.
Då förlänger studerandena sina studier och väntar på bättre tider.
- Kritik:
denna hypotes stämmer inte i sin extrema
utformning för hela vårt utbildningssystem.
Grundskolan och högskolan är dyra
utbildningsformer och därför är det kanske
inte lönsamt att använda dem som ställen
där man lagrar arbetskraft
