Vår familj flyttade till Sverige 1969. Vi bodde i Skultuna på Vallonvägen 17 C. Min farbror Lauri lärde mig svenska ord såsom “kom hit” och “tack”. Jag var då fem år och testade genast de nya orden. Jag sade till en pojke “kom hit”. Pojken kom till mig, men jag kunde inte fortsätta diskussionen. Det första som jag lärde mig var fotboll. Det fanns ett stort område med gräs vid Vallonvägen och där spelade vi ofta. En gång frågade jag vår målvakt att hur många mål jag har gjort och han svarade argt – tre självmål. Därefter frågade jag alltid i början av matchen att i vilket mål skall jag göra mål.
Lekskolan
Mina föräldrar tyckte att jag måste lära mig svenska. Såldes skulle jag gå i lekskola. Jag trivdes inte särskilt bra där, kanske just därför att man inte spelade fotboll i lekskolan. Jag kände ingen där och var rädd för pojkar som brukade mobba på hemfärden. Men svenska lärde jag mig och jag kommer ihåg att varje dag slutade på samma sätt – “Slut för idag – tack för idag”.
Tibbleskolan
Tibbleskolan låg alldeles bredvid där vi bodde. Skolan byggdes 1970 och mitt första skolår var 1971. Jag minns att min lärare var Elisabeth Emden och henne skulle man kalla för fröken. Jag gick hela lågstadiet i samma skola. Jag vet inte hur det är nuförtiden, men då kallades klasserna 1-3 för lågstadiet. Sedan bytte jag skola, eftersom i Tibbleskolan fanns det bara klasserna 1-3.
I trean var Elisabeth mammaledig och hennes vikarie hette Boel Klang. Jag minns att hon demonstrerade hur blod ser ut i ett mikroskop. Hon hade dock stora svårigheter med att göra ett litet sår i sitt finger så att hon fick fram blodet.
I trean vann vår klass en fotbollsturning som spelades mellan olika klasser. Vår klass 3D fick en bra spelare från klass 3E. Jag spelade som målvakt och om jag minns rätt släppte jag inte ett enda mål. En spelare i vår klass var mycket bra. Han hette Esbjörn Svensson. Bara några år sedan märkte jag att han inte blev en fotbollsspelare utan en superstjärna inom jazzmusiken. Tyvärr avled i en dykolycka utanför Stockholm bara 44 år gammal.
Oljekrisen
Oljekrisen 1973 påverkade i viss mån vardagen i skolan. Då var det krig Egypten och Syrien mot Israel och OPEC-länderna vägrade att exportera olja till stater som hjälpt Israel. Under oljekrisen gick priserna på olja upp mycket drastiskt. I skolan talades mycket om hur mans kulle spara energi. Det kunde hända att under en del lektioner hade vi inte lamporna tända. Vi hade var och en ett eget stearinljus och läraren läste någon bok och vi satt tysta och lyssnade.
Persboskolan
Efter lågstadiet var jag tvungen att byta skola, eftersom i Tibbleskolan fanns bara klasserna 1-3. De övriga klasserna fanns vid Perboskolan. Det var en skola utan matsal. Lunch fick vi vid Skultunagården som låg en bit bort om skolan. En gång på vägen dit blev jag påkörd av en moped. Jag flög ett par meter i luften och chauffören sade – se dig för. Ofta blev vi kvar på skolgården och spelade fotboll med en tennisboll i ställer för att gå på lunch.
Vår lärare var Sten Nyberg. Honom skulle vi kalla för magister. En gång spelade lärarna en fotbollsmatch mot äldre elever, dvs de som gick i högstadiet. Pojkarana hejdae Sten med atta ropa “Nyberg är en gammal man, men han gör så gott han kan.” Samma kör ropade också “Greger är en liten man, smyger under varje man.” Om jag minns rätt var Greger fritidsledare.
När jag gick i fyran kommer jag också ihåg att ABBA vann och jag blev tvåa i en travtävling. Det var någon Roger som var bättre än mig. Jan Guldbrand var trea och Hassis fyra, kommer inte ihåg förnamnet. I skolan fick vår klass kritik för att vi inte hälsade lärarna. De gick genom skolgården och vår klass 4D var sämst enligt Nyppe (om jag minns rätt kallades vår lärare så). Tydligen var 4A bäst. En gång gick vi till deras klass för att se på hur eleverma spelade ABBAs Waterloo. Musiken kom som playback, men fyra elever hade exakt samma klädsel som Abbas medlemmar. Även stjärngitarren såg likadan ut, den var dock gjord av styrox.
Till Finland 1975
Vår familj flyttade tillbaka till Finland 1975 och jag fortsatte min skolväg i en liten byskola. Nu hade jag problem med att skriva finska, men igen var fotboll en väg till att bli en del av samfundet. Svenska språket glömde jag bort nästan totalt, ty jag behövde aldrig använda svenskan i Finland.
Åbo Akademi
Efter gymnasiet blev det aktuellt att fundera att vad skall jag göra i framtiden. Då kom jag på att jag kan ju svenska. Nja, jag trodde att jag kunde svenska. Jag kom in i Åbo Akademi och började studera pedagogik i Vasa. Vasa och pedagogik var en fullträff för mig. Jag trivdes bra i Vasa och studierna gick bra. Efter studierna bodde jag ännu i Vasa, ty jag fick jobb i Vasa Sommaruniversitet och senare vid Åbo Akademi. Den tvåspråkiga miljön var perfekt för mig. Och fotboll spelade jag i Finland sämsta lag Solf IK. Sämst? Någon gång i tiden var Solf IK flera gånger i rad sist i division sex och Futari skrev en artikel – Finlands sämsta lag.
Under studietiden var jag mest intresserad av utbildningsekonomi. Senare blev jag intresserad av fritt bildningsarbete och skrev min licentiatavhandling inom detta temaområde.
Mäntyharju 1994
Jag gifte mig 1994 och då flyttade jag till Mäntyharju och igen var jag i en miljö där man inte behövde det svenska språket. Tack och lov fick jag vara med i några projekt i vilka jag kunde använda svenska språket.
Nuförtiden arbetar jag vid Mikkelin kaupungin liikelaitos Otavia. Arbetsuppgifterna varierar, men oftast har de en anknytning till nätpedagogik.
Publikationer på svenska
Sarja, J. (1993). Statsockupation, meritokrati och inflation inom utbildningsväsendet – en systematisk studie av finansieringen av den livslånga utbildningen. Pro gradu -avhandling i pedagogik. Vasa: Pedagogiska institutionen. Åbo Akademi.
Sarja. J., Finnäs, L., Salo, P. & Sjöberg, J. (1994). Fritt bildningsarbete i Svenskfinland – en utvärderande lägesbeskrivning. (Pedagogiska rapporter Nr 5). Vasa: Österbottens högskola. Pedagogiska institutionen.
Sarja, J. (1994). Fritt bildningsarbete i offside på tre spelplaner. I P. Salo (red.) Folkbildning i fokus. Rapport i anslutning till ett seminarium kring det finlandssvenska fria bildningsarbetet i Vasa 19.05.1994. (Diskussion och dokumentation Nr 2). Vasa: Österbottens högskola. Pedagogiska instituionen, 54-71.
Sarja, J. (1997). Folkbildningen i korseld mellan marknadsekonomin och bildningsideologin – mål och uppgiftsområdesproblem inom det fria bildningsarbetet. I S-E. Hansén (red.). Att söka och undersöka. Om utbildning, undervisning och ämnesinnehåll. (Publikationer från pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi nr 24). Vasa: Åbo Akademi. Institutionen för lärarutbildning, 95-109.
Salo, P. & Sarja, J. (1997). Folkbildningsforskning i Finland – vart tog den vägen? I Årsbok om folkbildning. Stockholm: Föreningen för folkbildningsforskning, 136-145,
Linturi, H. & Sarja, J. (2000). Otava Folkhögskolas val: Internet i demokratins tjänst. I N.B. Hansén, O. Korsgaard & B. Bergstedt (red.). På Kant med Europa? Om demokrati og nordisk folkeoplysning. København: Nordisk Folkhøjskoleråd, 164-167.
Sarja, J. (2000). Samnordisk webbtidning. I R. Nyberg & T. Srandvall (red.). Utbilda via internet. Handbok i IT-pedagogik. Vasa: E-LearnIT, 243-246.
Sarja, J. (2001). Folkbildning och didaktik. En studie av didaktiska principer inom fritt bildningsarbete. Licentiatavhandling i pedagogik. Vasa: Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik. Åbo Akademi.